Jag fick besök av en gammal ovän igår natt. I mörkret. Ovännen visar sig inte. Möjligtvis i ögonvrån och när man tittar dit så har han redan förflyttat sig och i vindraget knarrar garderobsdörren till. Öppnar sig. Jag måste stänga efter honom. Han andas mot mina bara fötter när jag kliver ur sängen, han står bakom mig när jag släcker i badrummet, han ändrar hela tiden form och förenar sig med mörkret. Slår till en sträng på min gitarr som står bakom dörren.
Du är inte välkommen. Du är onödig.