Solstolar, varför?

Ööh... hm... eh... den kanske ska över här... eller... vafan?

Jamen om man tar den där... så... såhär kanske då?

Nej.

Sädesärlan, Talgoxen och Pilfinken

Jag har ramat in Sädesärlan, Talgoxen och Pilfinken. Jag har satt upp dem ovanför soffan i vardagsrummet. De hade legat tillplattade och i press i bokhyllans tjockaste böcker tillräckligt länge för att inte bukta glaset i ramarna. Deras läten har jag kapslat in i en liten speldosa som jag gömt bakom vardera tavla, så nu har jag vårkvitter i hemmet året om, oavsett årstid.

Dikter på gatan

En diktsamling låg på ett elskåp på Trädgårdsgatan. Vinden hade tagit tag i sidorna och spritt dem runt kvarteret. Orden hade blivit trampade på, överkörda och nedsmutsade. Blivit ett med marken. Jag läste några blad och gick vidare.

På det norra berget

Jag gick till en plats på det norra berget. Till den plats på vilken det landade ett tefat en gång i tiden. För att minnas detta nedslag har man låtit uppföra följande tefatsliknande skulptur. Besökarna har sedan länge beblandat sig med människorna och skickat hem skeppet för gott.

Solsidan upp, Chaplin

Smaaaaajl though your heart is aching
Smaaaaajl even though it's breaking

Smaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaajl

Spårvagnen och jag

Jag klev på spårvagnen och upptäckte att jag var den enda ombord. Hela spårvagnen för mig själv. Jag kunde sätta mig precis var jag ville. Beslutsångesten fladdrade till i magen, men jag valde ett fönstersäte på skuggsidan. Vagnen och jag började åka, då sa högtalarrösten: Glad påsk. Jag tittade upp. Sade högt mot högtalaren: Tack detsamma. Jag njöt hela vägen till nästa hållplats av denna sällsynta stund. Ensam på spårvagnen och högtalaren pratar med mig.

Skrivet på väggen